Agle
Brenne
Jørnplassen
Sandåkern
Små-Åkran
Vikanråa
Kvistad
Geilin
Klementsgjale
Kvistadgjale
Rabbatrøa
Rabben
Skjørnmarka
Sveet
Tomasgjale
Våttåhalla I
Våttåhalla II
Våttåhalla III
| Husmannsplasser på Inderøy - Jørnplassen (Plassen), nr. 1 under Agle - N: 63.93877 Ø: 11.2399 |
|
|
Fra Husmannsoga:
1 Jørnplassen (Plassen)
Ola Pederson var nok første husmann under grd. Agle. Etter Ola Pederson vart visst Jørgen Jørgenson Agle husmann i Plassen også kalla Jørn-plassen. Jørgen Jørgenson skulle vera i ætt med husbondsfolka på garden Agle. Folketeljinga frå 1801 syner at Jørgen Jørgenson, f. 1757, døydde 7. juli 1830, 76 år gamal, og kona, Beret Sivertsdtr., f. 1759, var plassfolk der da. Det er etter honom at Plassen vart kalla Jørnplassen. Dei hadde 3 born i 1801: 1) Jørgen, f. 1789, 2) Sakarias, f. 1795 og 3) Berit, f. 1796. Nr. 2) Sakarias Jørgenson vart husmann i Tronstadplassen Hestenget. Nr. 3) Beret Jørgensdtr. Ukjend. Etter Jørgen og Beret vart eldste sonen Jørgen Jørgenss. husmann i plassen. Han var 12 år gl. i 1801, og da krigen med Sverige braut ut i 1807, vart han utkommandert og sendt sørover og var med som soldat den første tida. Seinare vart han sersjant og var truleg med under heile ufredstida til 1814. Han var med i fleire slag: ved lsebru og ved Lier o.fl. stader. Han fortalde frå ein trefning at dei såg geilen i svenskehera for kvar kule som gjekk. Den gongen rauk svensken. Jørgen var ein stor stakal og ein hardhaus. Det var ein dugande kar i mange måtar. Han var menig soldat først under krigen, men var so djerv at han vart konstituert til sersjant, og hadde sersjants løn. Han døydde ikring 1865, 76 år gl. Han var gift med Ragnhild Kristoffersdtr., f. 1789. Ho var dotter til Kristoffer Kjellss. Ner-Vist og kona Ane Rasmusdtr.
I 1865 var Ragnhild enkje, men sat framleis med plassen. Ho hadde 1 ku og 2 sauer, og sådde 14 tn. bygg, 1 tn. havre og 2 tn. poteter. Etter at Ragnhild var dø, hadde dottera, Ane Jørgensdtr., plassen ei tid. Folketeljinga for 1875 syner at Ane Jørgensdtr., f. 1820, var husmannskvinne utan jord der da. Ho åtte plasshusa og ernærer seg ved forskjellig husarbeid. Ho var ugift i 1875, men hadde 2 søner: 1) Jon Peter Olss., f. 1848, og 2) Raffel Lornss., f. 1853. Etter Ane vart sonen Raffel Lornss. husmann der og var husmann fram til 1908, da han fekk kjøpe plassjorda og vart sjølveigar. I 1891 er nemnt at Raffel var husmann utan jord. Han var enkjemann da. Kona til Raffel heitte Kristina Augusta Kristiansdtr. Ho døydde på nyåret 1891. Skiftet etter henne vart halde 11. februar 1891. Ervingane var: Enkjemannen Raffel Lornsson og dei 2 borna deira: 1) Ingvard 5 år og Anna, 3 år gl. Bumedelen var kr. 200,00 - utgift kr. 14,61 = Restarv til delings kr. 185,39
Raffel gifta seg oppatt med Kristine Iversdtr. Svian (Granaplass, l.nr. 853). Han døydde 1939. Denne plassen hadde ikring 11 mål jord, og låg omlag 200 meter nordaust for garda. Da plassen vart seld, fekk småbruket namnet Solheim. Da Raffel flytta (1908), vart bruket selt til Samuel Eide, som var innflyttar - visstnok frå Nordland. Han var gift med Karen Maria Olausdtr., f. 1866 i Skrubbhaugen. Da Samuel døydde, vart bruket selt til Bernt Hellan. Dei gamle plasshusa brann ned i 1946, og husa som er no, er nybygd og flvtta noko lenger aust for den gamle tufta. Plassjorda åt dei andre Agleplassom er lagd til garden; men plasshusa på Brenne og Sandåkeren står enno (1959). I tida frå 1801 til 1865 finn vi nemnt desse plassfolka under Agle:
I 1857 d. Anna Sakariasdtr. husm.kone i Agleplass. 56 år gl.
I 1860 d. inderst.-enkje Maren Pedersdtr. Aglepl., 66 år gl.
I 1862 d. Jakob Jonson Aglepl., 60 år gl. Ugift.
I 1865 d. husmann Jørgen Jørgenson Aglepl., 76 år gl. |
|
|
Fra Spor I Landskapet: 1 Plassen (Jørnplassen)
Ein gamal plass frå før 1780. Seld som eige bruk Solheim, gnr.186 bnr.2 i 1908. |
 | |
| Plassering og omgivelser: Søndre hjørne av eiendommen Solheim
Den gamle bygdeboka og husmannsoga hadde feil som ble tatt med som noter i senere opplag. Noen av disse vil bli gjort rede for her, sammen med en generell omtale og egne vurderinger. I husmannsoga står det at de nye husene ble flyttet østover i forhold til branntomta, det riktige må være nord. På plassen som er anmerket på kartet er det funnet murer i forbindelse med gravearbeid. Denne plasseringen er også fornyftig med tanke på almannavegen og plasseringen av bekken. Riktig gammelt av gikk vegen forbi her og inn til og forbi husene i Brenne. |
| |
|
|
| |
|
| Merking og fotografering i felt er gjort av frivillige i Inderøy museums- og historielag. Omtale av gårder og husmannsplasser er hentet fra "Inderøyboka Band II" (gardsoga - 1937), "Inderøyboka Band III" (husmannsoga - 1964) og "Spor I Lanskapet" (1995).
Kartene i beskrivelsen av gårdene er hentet fra "Spor I Landskapet" og beskjært til hver enkelt gård. Alle bilder og kart er i høy oppløsning.
| Admin |
|
|